Hepatit B är ett av flera virus som kan drabba levern. Tillståndet kan variera från att vara symptomfritt till en allvarlig, akut och livshotande sjukdom. Om hepatit B blir kroniskt kan det leda till allvarliga sjukdomar såsom levercirros och levercancer.

Hepatit B är vanligare vid resor i Asien, Afrika och Sydamerika – alla som inte är vaccinerade mot hepatit B riskerar dock att smittas med viruset. Hepatit B är mer smittsamt än andra virus och kan överleva i minst sju dagar utanför kroppen.

Under den akuta infektionsfasen har de flesta människor inga symptom. De som har symptom kan uppleva extrem trötthet, illamående, kräkningar och magsmärtor. Ett annat symptom är gulsot – hud och ögonvitor blir gula. Mer än 90 % av de annars friska vuxna som smittas av hepatit B blir helt återställda och blir av med sjukdomen inom ett år. Hos vissa personer kan sjukdomen orsaka kronisk leverinfektion som senare kan utvecklas till levercirros eller levercancer. Dessutom kan de som är smittade bli kroniska smittbärare och överföra sjukdomen till andra.

Hepatit B överförs mellan människor genom direkt kontakt med smittat blod och olika kroppsvätskor eller via sexuell kontakt. I vissa fall kan hepatit B överföras från en smittad mamma till barn vid födseln.

En person med akut hepatit B kan bli kronisk smittbärare och fortsätta vara smittsam. Kronisk infektion kan leda till allvarlig leversjukdom.

Barn som smittas vid födseln av modern löper störst risk att bli kroniska smittbärare.

Hepatit B kan förebyggas med hjälp av vaccin.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla spädbarn erbjuds vaccination mot hepatit B. År 2016 har alla landsting och regioner infört regionala program och vaccin mot hepatit B erbjuds kostnadsfritt till alla spädbarn som en del av grundvaccinationen.

Vaccination rekommenderas också till personer i grupper med ökad risk att smittas eller drabbas av allvarlig sjukdom till följd av hepatit B.

Vaccinet bör även ges till personer som har utsatts för känd eller förmodad hepatit B-smitta, i vissa fall i kombination med specifikt immunglobulin. Detta gäller inte minst för de barn som föds av en hepatit B-infekterad mor. Dessa barn vaccineras vid födseln och ibland, beroende på moderns smittsamhetsgrad, får de också immunglobulin.

Vaccination mot hepatit B rekommenderas även vid längre eller upprepade resor till ett område där risken att smittas är större än i Sverige, till exempel Asien, Afrika eller Sydamerika.

Blodprov kan användas för att diagnostisera och övervaka hepatit B. Den som kan ha kommit i kontakt med virus bör kontakta en vårdgivare.

1. Folkhälsomyndigheten. Hepatit B. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/hepatit-b/ [2018-06-01]