HAR DU FYLLT PÅ DITT GRUNDSKYDD DE SENASTE 10 ÅREN?
Vaccinering är viktigt för vuxna också. För ett långvarigt skydd behövs upprepade påfyllnadsdoser.
Vaccination mot kikhosta, difteri och stelkramp ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, men skyddseffekten, framför allt mot kikhosta, för de vacciner vi använder idag minskar gradvis efter 5-10 år*.¹
Kikhosta, difteri och stelkramp är allvarliga infektionssjukdomar som kan leda till döden. Tack vare barnvaccinationsprogrammet har de flesta av oss ett grundskydd mot dessa sjukdomar. Vaccin är effektiva, men det skydd de ger minskar gradvis över tid. Detta leder till sänkt immunitet.¹
Genom att fylla på ditt grundskydd skyddar du dig själv, din familj och din omgivning – barn, barnbarn och de känsliga spädbarnen - mot svår sjukdom.
Sänkt immunitet innebär att ungdomar, vuxna och äldre kan bli: mottagliga för infektion och sjukdom och möjliga smittobärare, som smittar riskgrupper. För de yngsta spädbarnen kan kikhosta vara en mycket allvarlig och ibland livshotande sjukdom.¹ Extra utsatta är barn yngre än tre månader som ännu inte har fått sin första dos vaccin. Det är nästan alltid vuxna som inte vet om att de har kikhosta som smittar små barn.²
Om blivande föräldrar efterfrågar vaccination mot kikhosta, och det gått mer än tio år sedan den senaste dosen vaccin mot kikhosta, kan vaccination ges under graviditetet.¹ I vissa länder rekommenderas alla gravida vaccin mot kikhosta under graviditeten. På så vis blir också barnet vaccinerat, eftersom antikroppar förs över till barnet genom navelsträngens blod.²
Se över ditt grundskydd mot difteri, stelkramp och kikhosta!
Boka tid till vaccinering – hitta din närmaste vaccinationsklinik!

Kikhosta1,2

Difteri 3,4

Stelkramp 5,6
Kikhosta är en väldigt smittsam luftvägsinfektion som ger en långvarig och besvärlig hosta tillsammans med ett karakteristiskt högt ”kiknande” ljud vid inandning. För de yngsta spädbarnen kan kikhosta vara en mycket allvarlig och ibland livshotande sjukdom.¹
Difteri är en mycket allvarlig sjukdom som oftast påverkar halsen och halsmandlarna. Difteri orsakas av en bakterie, vilken kan bilda ett gift som kan skada många av människans organ.³
Stelkramp (tetanus) är en mycket allvarlig sårinfektion som obehandlad i allvarliga fall kan leda till döden. Stelkramp orsakar muskelstelhet i ansiktet och nacken, och som sedan sprider sig till övriga kroppen.⁵
Kikhosta orsakas av toxiner från bakterien Bordetella pertussis.
Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, som avger toxiner, som kan orsaka allvarlig sjukdom i hela kroppen.
Stelkramp orsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani.
Rinnsnuva och nysningar
Hostanfall (gradvis ökande intensitet)
"Kiknande" ljud vid inandning (typiskt hos små barn)
Låg feber
Blå-vit missfärgning i halsen
Halsont
Feber
Problem med andning
Problem med sväljning
Svullna lymfkörtlar
Svårhet att gapa (trismus)
Stelhet i nacke
Svårhet att svälja
Muskelspasmer och -sammandragningar (rygg, mage, ben och armar)
Feber och svettningar
Ändringar i blodtryck och puls
Bakteriell lunginflammation
Luft i lungsäcken
Neurologiska komplikationer – anfall, encefalopati
Svullnad av hjärtat
Blockerade luftvägar
Koma
Död
Andningssvårigheter
Frakturer
Sekundär infektion
Lunginflammation
Död
Överförs via luftvägarna som droppsmitta från nysningar och hosta från en infekterad person.
Överförs via luftvägarna som droppsmitta från nysningar och hosta från en infekterad person.
Stelkramp är en infektionssjukdom men smittar inte mellan människor. Stelkramp utvecklas när infekterad jord, avföring och rost kommer in i eller orsakar öppna sår.
Alla som inte har uppdaterat sitt skydd mot kikhosta ligger i riskzon för att drabbas av infektionen.
Alla kan få difteri, men små barn, i förskole- och skolålder löper större risk.
Alla kan få stelkramp, men de som inte har immuniserats med ett stelkrampsvaccin löper större risk.
Globalt är dödligheten < 1 %. I vissa utvecklingsländer är dock risken upp till 4 %.
1 av 10 personer som smittas av difteri dör.
Utan behandling dör 1 av 10 personer som smittas av difteri.
*I slutet av 1970-talet avbröts vaccinationerna mot kikhosta i Sverige på grund av det dåvarande vaccinets försämrade skyddseffekt och misstänkta allvarliga biverkningar. Kikhostevaccin återintroducerades i vaccinationsprogrammet 1996. I dag ges vaccinationerna vid fem tillfällen: vid tre, fem och tolv månaders ålder, när barnet är fem–sex år och i 14–16 års åldern. Vaccination har minskat förekomsten av kikhosta kraftigt men sjukdomen förekommer fortfarande.¹
REFERENSER
-
Folkhalsomyndigheten - Vaccin mot kikhosta - Uppdaterat: 2019-10-31 - Tillgänglig online : www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/kikhosta/ (hämtad april 2021).
-
1177 Vårdguiden – Kikhosta - Uppdaterat: 2019-08-26 - Tillgänglig online : www.1177.se/sjukdomar--besvar/lungor-och-luftvagar/hosta-och-slem-i-luftvagarna/kikhosta/ (hämtad april 2021).
-
Folkhalsomyndigheten - Sjukdomsinformation om difteri - Uppdaterat: 2016-01-07 - Tillgänglig online : www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/difteri/ (hämtad april 2021).
-
1177 Vårdguiden – Difteri - Uppdaterat: 2020-11-04 - Tillgänglig online : https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/infektioner/ovanliga-infektioner/difteri/
-
Folkhalsomyndigheten - Vaccin mot stelkramp - Uppdaterat: 2019-10-31 - Tillgänglig online : www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/stelkramp/ (hämtad april 2021).
-
1177 Vårdguiden – Stelkramp - Uppdaterat: 2019-09-13 - Tillgänglig online : www.1177.se/sjukdomar--besvar/infektioner/ovanliga-infektioner/stelkramp/
MAT-SE-2100556-1.0-05/2021
HITTA EN VACCINATIONSKLINIK