HAR DU FYLLT PÅ DITT GRUNDSKYDD DE SENASTE 10 ÅREN?

Vaccinering är viktigt för vuxna också. För ett långvarigt skydd behövs upprepade påfyllnadsdoser.

Vaccination mot kikhosta, difteri och stelkramp ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, men skyddseffekten, framför allt mot kikhosta, för de vacciner vi använder idag minskar gradvis efter 5-10 år*.¹

Kikhosta, difteri och stelkramp är allvarliga infektionssjukdomar som kan leda till döden. Tack vare barnvaccinationsprogrammet har de flesta av oss ett grundskydd mot dessa sjukdomar. Vaccin är effektiva, men det skydd de ger minskar gradvis över tid. Detta leder till sänkt immunitet.¹

Genom att fylla på ditt grundskydd skyddar du dig själv, din familj och din omgivning – barn, barnbarn och de känsliga spädbarnen - mot svår sjukdom.

Sänkt immunitet innebär att ungdomar, vuxna och äldre kan bli: mottagliga för infektion och sjukdom och möjliga smittobärare, som smittar riskgrupper. För de yngsta spädbarnen kan kikhosta vara en mycket allvarlig och ibland livshotande sjukdom.¹ Extra utsatta är barn yngre än tre månader som ännu inte har fått sin första dos vaccin. Det är nästan alltid vuxna som inte vet om att de har kikhosta som smittar små barn.²

En person med kikhosta kan smitta upp till 17 andra personer.3

I 50 procent av fallen smittas spädbarnet av sina föräldrar.4,5

Mor- och farföräldrar, syskon och andra släktingar är den näst vanligaste smittkällan.5

Svenska Folkhälsomyndigheten rekommenderar sedan augusti 2022 att gravida vaccineras mot kikhosta. Syftet med vaccinationen är att skydda nyfödda barn tills de själva kan vaccineras. Vaccination av gravida kvinnor ska ske från vecka 16 och framåt och för att säkerställa att skyddet överförs till det ofödda barnet bör vaccinationen ske minst två veckor före beräknat förlossningsdatum.6

Vaccinera gravida kvinnor med ett Tdap-vaccin (under andra eller tredje trimestern).7,8

Gravida kvinnor skapar antikroppar mot kikhosta.7,8

Mammans antikroppar överförs till fostret.7,8

Antikropparna skyddar både mamman och det nyfödda barnet.7,8

Se över ditt grundskydd mot difteri, stelkramp och kikhosta!

Boka tid till vaccinering – hitta din närmaste vaccinationsklinik!

HITTA EN VACCINATIONSKLINIK

Kikhosta1,2

Difteri 8,9

Stelkramp 10,11

    Kikhosta är en väldigt smittsam luftvägs­infektion som ger en långvarig och besvärlig hosta tillsammans med ett karakteristiskt högt ”kiknande” ljud vid inandning. För de yngsta spädbarnen kan kikhosta vara en mycket allvarlig och ibland livshotande sjukdom.¹

    Difteri är en mycket allvarlig sjukdom som oftast påverkar halsen och halsmandlarna. Difteri orsakas av en bakterie, vilken kan bilda ett gift som kan skada många av människans organ.8

    Stelkramp (tetanus) är en mycket allvarlig sårinfektion som obehandlad i allvarliga fall kan leda till döden. Stelkramp orsakar muskelstelhet i ansiktet och nacken, och som sedan sprider sig till övriga kroppen.10

    Kikhosta orsakas av toxiner från bakterien Bordetella pertussis.

    Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, som avger toxiner, som kan orsaka allvarlig sjukdom i hela kroppen.

    Stelkramp orsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani.

    Rinnsnuva och nysningar

    Hostanfall (gradvis ökande intensitet)

    "Kiknande" ljud vid inandning (typiskt hos små barn)

    Låg feber

    Blå-vit missfärgning i halsen

    Halsont

    Feber

    Problem med andning

    Problem med sväljning

    Svullna lymfkörtlar

    Svårhet att gapa (trismus)

    Stelhet i nacke

    Svårhet att svälja

    Muskelspasmer och -sammandragningar (rygg, mage, ben och armar)

    Feber och svettningar

    Ändringar i blodtryck och puls

    Bakteriell lunginflammation

    Luft i lungsäcken

    Neurologiska komplikationer – anfall, encefalopati

    Svullnad av hjärtat

    Blockerade luftvägar

    Koma

    Död

    Andningssvårigheter

    Frakturer

    Sekundär infektion

    Lunginflammation

    Död

    Överförs via luftvägarna som droppsmitta från nysningar och hosta från en infekterad person.

    Överförs via luftvägarna som droppsmitta från nysningar och hosta från en infekterad person.

    Stelkramp är en infektionssjukdom men smittar inte mellan människor. Stelkramp utvecklas när infekterad jord, avföring och rost kommer in i eller orsakar öppna sår.

    Alla som inte har uppdaterat sitt skydd mot kikhosta ligger i riskzon för att drabbas av infektionen.

    Alla kan få difteri, men små barn, i förskole- och skolålder löper större risk.

    Alla kan få stelkramp, men de som inte har immuniserats med ett stelkrampsvaccin löper större risk.

    Globalt är dödligheten < 1 %. I vissa utvecklingsländer är dock risken upp till 4 %.

    1 av 10 personer som smittas av difteri dör.

    Utan behandling dör 1 av 10 personer som smittas av difteri.

HITTA EN VACCINATIONSKLINIK

*I slutet av 1970-talet avbröts vaccinationerna mot kikhosta i Sverige på grund av det dåvarande vaccinets försämrade skyddseffekt och misstänkta allvarliga biverkningar. Kikhostevaccin återintroducerades i vaccinationsprogrammet 1996. I dag ges vaccinationerna vid fem tillfällen: vid tre, fem och tolv månaders ålder, när barnet är fem–sex år och i 14–16 års åldern. Vaccination har minskat förekomsten av kikhosta kraftigt men sjukdomen förekommer fortfarande.¹

REFERENSER

  1. Folkhalsomyndigheten - Vaccin mot kikhosta - Uppdaterat: 2022-08-15 - Tillgänglig online : www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/kikhosta/ (hämtad juni 2023).

  2. 1177 Vårdguiden – Kikhosta - Uppdaterat: 2022-08-25 - Tillgänglig online : www.1177.se/sjukdomar--besvar/lungor-och-luftvagar/hosta-och-slem-i-luftvagarna/kikhosta/ (hämtad juni 2023).

  3. Kilgore PE, Salim AM, Zervos MJ, et al. Pertussis: microbiology, disease, treatment, and prevention. Clin Microbiol Rev. 2016;29(3):449-486.

  4. Fedele G, Carollo M, Palazzo R, et al. Parents as source of pertussis transmission in hospitalized young infants. Infection. 2017;45(2):171-178.

  5. Wiley KE, Zuo Y, Macartney KK, et al. Sources of pertussis infection in young Infants: a review of key evidence informing targeting of the cocoon strategy. Vaccine.

  6. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-ochpress/nyhetsarkiv/2022/augusti/folkhalsomyndigheten-rekommenderar-vaccination-mot-kikhostafor-gravida/ (2023-06-01)

  7. Halperin SA, Langley JM, Ye L, et al. A randomized controlled trial of the safety and immunogenicity of tetanus, diphtheria, and acellular pertussis vaccine.

  8. Dabrera G, Amirthalingam G, Andrews N, et al. A case-control study to estimate the effectiveness of maternal pertussis vaccination in protecting newborn infants in England and Wales, 2012-2013. Clin Infect Dis. 2015;60(3):333-337.

  9. Folkhalsomyndigheten - Sjukdomsinformation om difteri - Uppdaterat: 2016-01-07 - Tillgänglig online : www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/difteri/ (hämtad april 2021).

  10. 1177 Vårdguiden – Difteri - Uppdaterat: 2020-11-04 - Tillgänglig online : https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/infektioner/ovanliga-infektioner/difteri/ (hämtad juni 2023)

  11. Folkhalsomyndigheten - Vaccin mot stelkramp - Uppdaterat: 2022-12-23 - Tillgänglig online : www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/stelkramp/ (hämtad juni 2023).

  12. 1177 Vårdguiden – Stelkramp - Uppdaterat: 2019-09-13 - Tillgänglig online : www.1177.se/sjukdomar--besvar/infektioner/ovanliga-infektioner/stelkramp/

MAT-SE-2300403 (V1.0) MAY 2023

HITTA EN VACCINATIONSKLINIK